Mediekunskap hos underrättelsetjänsten
17 Nov 2003Kanske är det så att de personer som söker sig till att jobba inom SÄPO, militärens underrättelsetjänst eller signalspaning (som jag här lite slappt bakar samman under rubriken underrättelsetjänst) innerst inne hyser en ambition att framstå som att man var centralfigur i en spionroman. Eller så är det så att man inte kan komma undan ett tungt arv inom dessa organisationer som får en att reflexmässigt uppträda som att kommendör Hamilton när som helst skulle dyka upp i rummet. Eller så är det verkligen så att det inte bara är i spionromanerna som underrättelsetjänsten ägnar sig åt fuffens och skumraskaffärer, utan att det även i verkligheten är utbrett.
Något är det iallafall, för de är alltid så alldeles särdeles, utmärkt duktiga på att framstå som att de döljer något när de hamnar framför en kamera. Om det finns några som har något att vinna på att ge en bild av "rent mjöl i påsen" borde det annars vara just dessa personer: det ingår i sakens natur att de inte gynnas av allt för noggrann granskning, vare sig de håller sig inom lagen eller ej; de är hemlig verksamhet de ägnar sig åt. Att då från första sekund både i sätt och i ord framstå som att man har saker att dölja, svara misstänkt undvikande och vara övertydligt ovillig till att samarbeta med reportern, verkar kort sagt ogynnsamt. Man får folkets nyfikna blickar på det man vill hemlighålla.
Nu senast i TV4:s Kalla Fakta framträdde chefen för Försvarets Radioanstalt, en organisation som bedriver signalspaning för sveriges försvars räkning. På senare tid har organisationens verksamhet förskjutits från att främst handla om att avlyssna Warsawa-paktens radiotrafik till att avslyssna telefon- och internetkommunikationer mellan Sverige och utlandet. Målet sägs vara att spåra främst internationell terrorism, men även andra mer svårdefinierade hot mot riket. Frågorna och problemen med den nya verksamheten är uppenbar: från att ägna sig åt avlyssning av strikt militär trafik, avlyssnar man nu kommunikationer som rör enskilda personer privatliv, företags interna angelägenheter och så vidare. Polisens möjligheter att göra det samma är hårt inskränkta och reglerade, medan militären tycks leva i en gråzon.
Nåväl, det är inte så mycket FRA:s egentliga verksamhet som upprör mig, övervakningen av denna typ av brottslighet är helt klart inte okomplicerad. Vad som däremot stör är att FRA:s chef tycks som klippt och skuren för uppgiften att leda folket att tro att här verkligen förekommer skumraskaffärer, att FRA verkligen har något att dölja. Intervjun genomförs i något slags aristokratisk miljö, tankarna förs till en herrgård eller liknande. Den välklädde chefen sitter tillbakalutad, pratar långsamt och har ett närmast arrogant tonfall där han gång på gång förklarar att sådana frågor kan han verkligen inte svara på. Mest av allt tycks han vilja att reportern ska försvinna och att svenska folket ska sluta lägga sig i hans verksamhet. Det är närmast parodiskt, som klippt ur en lite dålig filmatisering av någon Guillou-bok.
Återigen: jag förstår att FRA eller någon annan del av någon underrättelsetjänst inte har någon möjlighet att gå in så värst detaljerat på vad eller framför allt hur de gör det de gör. Men ni måste lära er att inte se så förbannat skyldiga ut när ni förklarar det! Ni måste förstå att det finns ett närmast omåttligt intresse för er verksamhet och att folk längtar efter att få reda på att ni gör något förbjudet eller misstänkt. Och för övrigt passar den där dryga stilen inte på någon statsanställd, var han eller hon må sitta.
Slutligen måste jag bara fundera lite kort över vad poängen med att spåra t.ex. mail som skickas på nätet. Även den allra minst datorkunniga person kan med lätthet kryptera informationen i ett mail på ett sätt som gör det meningslöst att försöka dekryptera informationen i mer än enstaka fall (och med tanke på hur utbredd tekniken är bör det vara svårt att ta reda på vilka meddelanden som vore intressanta att titta närmare på). Det kan förstås vara så att FRA har några riktiga framtidsdatorer som klarar detta, men låt mig ställa mig minst sagt frågande till att det skulle vara så.